Om du vill vara med i en kärngrupp eller stora arbetsgruppen, välkommen att anmäla dig snarast och skriv var du vill ingå i: helen@ljungskile.se

Grundtanken är att föreslå till kommunen, regionen, näringslivet mm hur vi tillsammans kan lyfta fram kulturmiljöplatser för att ”sätta Ljungskile på kartan” samt öka kunskapen och intresset för våra lokala natur- och kulturmiljöer. Detta gör vi genom att berätta hur vi vill visualisera och utveckla en eller flera vandringsleder i Ljungskile.

Vi vill utveckla en eller flera vandringsleder för en hållbar landsbygdsutveckling genom att bevara, tillgängliggöra och stärka landskapets karaktärsdrag med platsens kulturvärden, identitet och berättelser. Vi kommer då att kunna utveckla besöksmål med fokus på tillgänglighet och mångfald samt med delnings- och cirkulär ekonomi. 

Vi vill visualisera det som besökarna ska få uppleva. En del redan i förväg för att locka hit turisterna, eller få ut lokalbefolkningen, samt överraskningar på platsen på olika sätt. En visualiserad och tydlig kommunikation med besökare krävs för att dem ska bli intresserade och både vilja och våga sig ut i naturen. Väl ute ska man finna lust att föra berättelserna vidare in i framtiden. 

Modellen vi går efter lyfter även fram att man med hjälp av ny teknik kan hjälpa unga, äldre, funktionshindrade, ensamstående föräldrar och nyanlända att bli mer delaktiga i samhället. Om hela civilsamhället blir delaktiga på ett inkluderande sätt borgar det för en ökad samhällsutveckling med en social samhörighet vilket är en bidragande faktor för en god hälsa.

Natur- och kulturmiljöer är ett område för en god samhällsutveckling för att de är viktiga resurser och utgör en betydelsefull grund för nytänkande och innovation vilket är viktigt för att locka ny arbetskraft. Man får förutsättningar för en ökad inflyttning och levande landsbygd där man även möter ett gott värdskap med möjligheter till en aktiv fritid.

Vi tror att man ska börja tänka nytt på ett nytt sätt; med utgångsläget runt besökarens egna förutsättningar och att man är öppen för nya tankar och idéer.

Det är viktigt att vara medveten om att en besökare/kommuninvånare ser allt runt sin egen person, att man inte kan utgå från den egna verksamhet och anpassa besöken efter verksamhetens förutsättningar. Numera ser besökarna kollektivtrafiken, hotellen, restaurangerna, affärerna, tillgängligheten, aktiviteter, kommunen, regionen osv. som en helhet för vad de vill uppleva. Det är en god anledning till att samarbeta bredare, mer horisontellt och undvika organisatoriska begränsningar för att nå framgång i mötet med besökaren. 

Vidare vet man att en besökare väljer platser att besöka eller bo på där man blir väl bemött, får uppleva mycket och känna sig trygg. Samtidigt hör man ofta från verksamheter att man måste ha fokus på kunden för att kunna dra nytta av besöket, eller få in många nya kommuninvånare. Så man registrerar och räknar mm. Vi vill vända på detta och istället säga att man måste ha fokus på kundens fokus. Det är inte verksamhetens egna behov som ska tillgodoses utan det är besökarens och kommuninvånarens behov. Den utvecklade visualiseringsplanen som vi ska arbeta med ringar in de viktigaste utvecklingsbehoven och kan skapa en grund för synergier mellan lokalbefolkningen, besöksnäringen och kommunen. 

Vårt arbete kommer att vara roligt samt nyttigt då det öppnar för en hållbar utveckling av lokalsamhället Ljungskile och starkare lokal ekonomi. Efter att vi har lämnat in vårt resultat, förarbete, till kommunledningen kommer man förhoppningsvis att presentera detta för Kommunstyrelsen och Kommunfullmäktige som kan besluta att ett visualiseringsarbete kommer igång i Ljungskile.

Samhällsföreningen kommer att dela ut ett intyg till alla som aktivt har arbetat i arbetsgruppen.

1. Arbetsgruppens kärna.

Vi ska börja med att tillsätta en kärngrupp på ca5-10 eldsjälar. Den kärnan kommer att samlas i kreativa kluster under ca 4-5 tillfällen (ev söndagarna i feb/mars). Det är den här gruppen som kommer att leda utvecklingsarbetet framåt när hela samhället om någon månad kommer in aktivt i arbetet, utan att man styr för mycket.

2. Sammankallande, syfte och strategi.

Kärngruppen kommer bland annat börja med att utse en sammankallande kontaktperson som får huvudansvar och fungerar som redaktör och sedan slutför texten. De kommer sedan att formulera syftet av vad man vill åstadkomma med visualiseringen. Syftet innehåller ofta en skrivning om att man vill kommunicera platsens värden med besökarna. Det kan vara att locka människor till platsen genom att erbjuda det man tror att besökarna vill uppleva, att öka engagemang för platsen och dess bevarande, att bidra till intresse för kulturarv och historia generellt samt att påverka besökarna att bete sig på ett särskilt sätt. Det kan bli så här: ”I den strategiska samverkan fokuserar vi på utveckling av de natur- och kulturmiljöer som finns på naturlederna, vissa platser/punkter, med platsutvecklande aktiviteter.” Planens syften bör samordnas med andra mer överordnade syften som finns i till exempel verksamhetsplaner i kommunen och/eller regionen. Det är viktigt att alla som är involverade i att utveckla visualiseringen på platsen får samsyn om syftet så att genomförandet av visualiseringsplanen inte rinner ut i sanden.  Man behöver även göra en enkel strategi för hur visualiseringen kan komma till användning och nytta i den kommunala verksamheten.

3. Fördelning samverkan, ansvar och roller. 

Vem ska göra vad och när? Kärngruppen ska beskriva hur alla bör förhålla sig till helheten (teman och valda media mm). Redogöra för hur marknadsföringen kan se ut och vilka funktioner och bemanning som behövs för att uppnå målen och för att genomföra de föreslagna åtgärderna och förvalta resultatet. Glöm inte utbildning och kompetensutveckling. Se över möjliga finansiella förutsättningar och personella resurser både kortsiktigt och långsiktigt. Skissa på hur man kan bygga upp den organisation som krävs för att genomföra allt. Förbered även hur utvecklingen av samarbete mellan entreprenörer och offentliga aktörer kan se ut.

4. Frågor inledningsvis att besvara. 

När formerna och grunderna är lagda kan kärngruppen fokusera på att lyfta fram frågor som inledningsvis behöver svar. En del svar kommer när man har varit igång ett tag, en del svar och frågor förändras och utvecklas samt så får man räkna med att nya frågor tillkommer när andra helt lyfts bort. Här är några vikta frågor att börja se över:

Ska vi ska bygga på ett eller flera teman? Hur kan samhället komma igång och in i arbetet, hur gör vi ett stort och roligt uppstartsmöte? Hur säkerställer vi att arbetet är inkluderande och resultaten blir tillgängliga för alla? Hur kan den nya tekniken starta upp och sedan underhållas? Hur får vi fram t ex en digital plattform som kan förmedla olika tjänster till och från? Hur säkerställer vi att man regelbundet arbetar med en hållbar utveckling? Hur arbetar vi med värdskapet och säkerställer att det finns med i allt för besökaren? Hur ska alla som kommer att vara med kunna på olika sätt få och ge input i arbetet, även dem som inte ingår i aktivt i arbetsgruppen? Transparens är A och O i ett utvecklingsarbete, att få komma till tals och påverka skapar förutsättningar för vilja bidra till genomförande och förvaltning av arbetet.

5. Nu ska ni bjuda in alla till ett uppstartsmöte.

Kärngruppen ska nu få igång en större arbetsgrupp, förslagsvis till våren i april/maj.

Ett utvidgat deltagande är nödvändigt. Visualiseringsarbetet ger möjlighet att fokusera på de centrala, gemensamma berättelserna och att utveckla aktiviteter utifrån dem. Detta sätter fokus på platsens värden både för dem som tar emot besökare och de som kommer till platsen, därför är det lämpligt att involvera så många av de berörda som möjligt i processen. Berättelser om platser och dess värden brukar engagera många och var inte rädda för att bjuda in brett och öppet. 

Det är självklart inte alla intresserade som vill arbeta i en stor arbetsgrupp, men det kan finnas andra sätt att göra dem delaktiga. De kan få andra uppgifter helt enkelt, kanske det blir smågrupper i arbetsgruppen för dem som vill arbeta med vissa specifika saker, allt kan hända.

Se till att lokala aktörer, berörda myndigheter, guideföretag, skolor, representanter för målgrupper, entreprenörer, företagare, lokala hembygdsföreningar etc får en särskild inbjudan om ni vill att dem ska vara med. Det kan bli avgörande om någon vill deltaga. Det är bra att få med representanter för de besökare som har behov av extra stöd för att kunna ta till sig en visualiserad vandringsled. De kanske kan bilda en fokus- och referensgrupp som kan användas i kommunen för mer uppdrag. De är oavsett värdefulla för att ge en uppfattning om hur allt kan fungera i praktiken. 

Delaktighet i arbetet är att känna att man är med och äger frågorna kring uppgiften vilket är viktigt för planens genomförande och förvaltning, en öppen process borgar för en hållbarhet.

Arbeta även fortlöpande med att samla in intresserade. När ett samarbete så småningom tar fart kan nya oväntade idéer födas., både på plats i en arbetsgrupp som interaktivt via olika forum.

6. Välja och inventera vandringsled.

Nu när alla finns på plats, i någon form, är det är dags att sätta igång med själva visualiseringsplaneringen med alla som vill delta. Först ska man välja ut en vandringsled som kan vara intressant att arbeta med. Det kan finnas ett flertal natur- och kulturmiljöplatser som besökare kan vara intresserade av. Leden kan gå en bit genom samhället om man vill lyfta fram områden där det kan finnas ett historiskt arv, samt för att kunna locka med sig besökare där de brukar finnas, men relativt snabbt är tanken att vandringsleden ska gå i skogen (ev i olika längder) för det är in i naturen vi vill komma. Det kan vara bra att välja en prioriteringslista om man anser att det finns fler leder som är intressanta för att sedan arbeta med dem på samma sätt i tur och ordning. Det är mycket arbete som ni gör på den första leden som sedan kan användas på de andra. 

Arbetsgruppen kan börja med en öppen fråga: Hur gör vi för att välja ut vilka natur- och kulturmiljöer som är bra att lyfta fram? Kanske ni kan föreslå att man dels går runt själv som tillsammans för att återkomma med förslag.

Att öppna natur- och kulturmiljöer 

”Naturvägledning avslöjar landskapets gömda berättelse, levandegör platser, företeelser och idéer, provocerar tanken och bjuder på minnesvärda upplevelser, synliggör vårt natur- och kulturarv genom att fördjupa vår förståelse och vidga våra perspektiv.”/Association for Heritage Interpretation

Det finns många anledningar att arbeta aktivt med att främja tillgången till natur och friluftsliv med en tydlig fokus på innovation samt gott värdskap. Nu när ni är igång är det bra att få mer tips på hur man kan gå vidare i arbetet och det finns i en pdf: Leaderprojektet ”Det Goda Värdskapet för ett Hållbart Natur- och Kulturarv” där många verktyg finns. Vi kommer bland annat att kunna arbeta med kapitel som: ”Besökarnas fokus är i fokus”, ”Utse natur- och kulturplatser”, ”Om tematisk visualisering”, ”Planera för själva visualiseringen”, ”Visualiseringsprodukter”, ”Utvärdering och fortsättning”.

Om du vill vara med i en kärngrupp eller stora arbetsgruppen, välkommen att anmäla dig snarast och skriv var du vill ingå i: helen@ljungskile.se

Pin It on Pinterest